En reva i tyget 21

Äggen kokade just upp när Moa kom in i köket med ett fotografi i handen.
”Jag hittade det.”
”Vad bra”, svarade han frånvarande medan han ställde fram bregott och apelsinmarmelad.
Bordet dignade inbjudande. Där fanns färskt bröd som han hade köpt på hemvägen igår. Stora glas fyllda med apelsinjuice till flickorna. En stor blå mugg fylld till kanten med darjeelingte. Rökt skinka, ost och marmelad som pålägg. Bredvid varje tallrik stod de blommande äggkopparna och väntade. Några minuter till så kunde de äta.
”Pappa, titta då.”
Moa stack fram fotografiet under hans näsa. Det föreställde två femtonåriga flickor framför ett gammalt förfallet hus. Sin hustru kände han igen med en gång. Hon var sig lik med det långa ljusa håret och det blyga leendet. Bredvid henne stod en flicka med mörkt hår stramt flätat. Hon var allvarlig och det fanns ett bestämt drag kring munnen som gjorde att Karl började inse varför Anna blint gjorde som den mörka flickan sa. Längst ner på kortet stod med Annas stil:
Jag och Miranda vid ödetorpet
”Det måste vara dit de skulle åka idag”, sa han när han lämnade tillbaka fotografiet till Moa.
Hon sprang ut i hallen där hon drog ner sin jeansjacka från galgen. Kortet stoppade hon förstulet in i vänstra fickan. Det här ödetorpet kanske fanns i den där byn med de gamla bondgårdarna där alla djuren fanns.
”Kommer du, Moa?”
Det var pappas röst inifrån köket. Snabbt smet hon in på sin plats spinnande som en katt. Hon väntade avsiktligt tills de alla tre hunnit äta upp sina ägg.
”Kan vi inte åka till den där byn vi var förra sommaren?”
”Det var där det fanns mängder med djur.” Lisa lät ivrig. ”Där fanns en jättegullig shetlandsponny. Jag vill också åka dit.”
Karl hade trott att de skulle tröttna på djur när de blev äldre, men de blev bara mer djurtokiga för varje år som gick. Kanske beroende på att de inte fick några själva på grund av Annas allergi. Han funderade snabbt igenom vad de hade hemma som kunde passa som utflyktsmat.
”Ok, då gör vi det. Vi kan åka direkt efter vi har packat matsäcken.”
Båda flickorna jublade.

* * *

Utdrag ur En reva i tyget (säljs via http://www.vulkan.se/). De kommande veckorna kommer ni att få lite följetong från boken. Välkomna med kommentarer!