Sidor

tisdag, juli 17, 2012

Personerna i en berättelse utgår från vad DE vet - Inte vad DU vet

Jag såg Abraham Lincoln - Vampire hunter igår och det fick mig att fundera på hur en person i en berättelse agerar. I det här fallet så utspelar sig berättelsen på 1800-talet och reaktionen på det de upplever måste vara förankrat i de erfarenheter som de har. Exempelvis om du är uppvuxen med slavar runt dig och lärd att de inte är människor kommer du inte att reagera mot förtrycket av slavar eftersom det är helt naturligt. Skriver du böcker som utspelar sig i förfluten tid är det något du måste ta med i beräkningen. En person på 1800-talet kommer inte att reagera på samma sätt som vi gör idag.

Likadant med science fiction eller fantasy som utspelar sig i en annan värld eller annan tid. De kan inte agera som om de var uppvuxna i Sverige idag. Deras erfarenheter måste påverka hur de agerar. Ta till exempel min bok Kedjor käns bara när du rör dig. Den utspelar sig på ett flergenerationsrymdskepp som under lång tid haft ett icke demokratiskt samhällsskick. För Lola som alltid försökt göra vad andra säger åt henne så är det ett stort steg att protestera mot att hon ska gifta sig med en annan man än den hon är förälskad i. För Mela som haft friare tyglar är det naturligt att sätta målet högre. De upplever också att nuläget är fel, men har aldrig upplevt något annat. Vad är de alternativ de kan se? Det kommer inte vara samma som du och jag kan se. Vi har lärt oss om en mängd olika samhällsskick. Det gör att våra alternativ kommer att vara fler än deras.

En av de saker som är roliga med att skriva berättelser där personerna har andra erfarenheter än vad du själv har är att du verkligen måste sätta dig in i deras situation och förutse hur DE kommer att agera.

Brukar du fundera över rimligheten av personers reaktion baserat på deras erfarenheter när du läser eller ser filmer? Tycker du att reaktionerna ofta är rimliga?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar