Varför skriva Fantasy / SF?

Det här är en fråga som jag får ganska ofta så jag tänkte publicera ett inlägg som jag gjorde på Skrivlust på iFokus för ett tag sedan.

Mitt största intresse är att skriva böcker och vanligtvis blir det science fiction eller fantasy. En vanlig kommentar är då: ”Jag läser inte det för jag vill ha realistiska böcker.” Det är naturligtvis helt ok att inte vilja läsa allt, men att fantasy och science fiction inte är realistiska grundar sig på en missuppfattning. I vissa fall kan böcker i någon av dessa genrer vara mer realistiska än de så kallade realistiska romanerna. Sanningen är att det finns många poänger med att skriva fantasy / science fiction. Du kan uppnå vissa saker som du inte kan uppnå i en ”realistisk” genre. Jag tänker beskriva just realismpoängen för att även om du inte brukar skriva fantasy / science fiction kan det berika ditt skrivande om du har dem i bakhuvudet. Dessutom tycker jag att du ska testa någon gång bara för att se skillnaden.

Realism är en intressant fråga. Skönlitteratur är i grunden inte realistisk för då skulle ingen vilja läsa. I verkliga livet finns i den logiska sekvens av händelser som de flesta böcker har. När det gäller fantasy / science fiction ändrar du någon eller några förutsättningar, t.ex. intelligenta drakar finns och/eller det är 500 år in i framtiden och en grupp människor har levt på ett flergenerationsrymdskepp i 350 år, men resten behöver vara realistiskt. Det innebär att läsarna ska känna igen sig och finna händelser trovärdiga inom de förutsättningar som du satt upp i berättelsen.

Vad menar jag då med att en berättelse inom dessa genrer kan vara mer realistiska än andra böcker? Jo, vi tar med våra förutfattade meningar in i de berättelser vi läser. Det gör att vi ofta reagerar på synen på svarta, kvinnor och barn i äldre litteratur för det synsätt som fanns på den tiden skiljer sig från dem vi har idag. Det gör också att om vi vill få läsarna att tänka till och inse att vårt synsätt är fel eller bristfälligt räcker det inte med att visa situationer på hur vi agerar fel. Det är för nära och vi sitter fast i våra förutfattade meningar. I fantasy och science fiction kan du driva problematiken till sin spets.

Om du har sett den ursprungliga Star Trek serien (där de gör det här väldigt ofta) så finns ett avsnitt där de kommer till en planet där de två länderna ligger i krig. De kan inte komma överens för de är så olika, dvs i ena landet har invånarna svart på höger sida och vitt på vänster sida medan det i det andra landet är tvärtom. Vi reagerar på att det är en så futtig skillnad och det kan vara början på en insikt om de futtiga skillnader vi bråkar om. Ett annat exempel som kommer från en av mina böcker är att alla samhällen sätter begränsningar på individerna. Det är inte accepterat att göra vad som helst. Vi är så vana vid hindren så vi märker dem inte. En ”realistisk” roman som behandlar de begränsningarna når ofta inte fram för hindren är så självklara för oss. Vi ser dem inte ens. Om du däremot flyttar berättelsen till ett flergenerationsrymdskepp där befolkningen varit isolerad under 350 år och där ett samhälle vuxit fram med fler och andra hinder. Då kan du berätta historien om kampen mot dessa hinder och dra en parallell till motsvarande kamp hos oss.

Fantasy och science fiction handlar i mångt och mycket om att dra en analogi till vår verklighet för att få oss att tänka till. Det innebär att du kan göra mycket mer än vad du kan göra i andra genrer. Så om du inte redan testat så skriv en berättelse där du ändrar någon eller några förutsättningar och se vad du kan åstadkomma.