Mitt största intresse är att skriva böcker och vanligtvis
blir det science fiction eller fantasy. En vanlig kommentar är då: ”Jag läser
inte det för jag vill ha realistiska böcker.” Det är naturligtvis helt ok att
inte vilja läsa allt, men att fantasy och science fiction inte är realistiska
grundar sig på en missuppfattning. I vissa fall kan böcker i någon av dessa
genrer vara mer realistiska än de så kallade realistiska romanerna. Sanningen
är att det finns många poänger med att skriva fantasy / science fiction. Du kan
uppnå vissa saker som du inte kan uppnå i en ”realistisk” genre. Jag tänker
beskriva just realismpoängen för att även om du inte brukar skriva fantasy /
science fiction kan det berika ditt skrivande om du har dem i bakhuvudet.
Dessutom tycker jag att du ska testa någon gång bara för att se skillnaden.
Realism är en intressant fråga. Skönlitteratur är i grunden
inte realistisk för då skulle ingen vilja läsa. I verkliga livet finns i den
logiska sekvens av händelser som de flesta böcker har. När det gäller fantasy /
science fiction ändrar du någon eller några förutsättningar, t.ex. intelligenta
drakar finns och/eller det är 500 år in i framtiden och en grupp människor har
levt på ett flergenerationsrymdskepp i 350 år, men resten behöver vara realistiskt.
Det innebär att läsarna ska känna igen sig och finna händelser trovärdiga inom
de förutsättningar som du satt upp i berättelsen.
Vad menar jag då med att en berättelse inom dessa genrer kan
vara mer realistiska än andra böcker? Jo, vi tar med våra förutfattade meningar
in i de berättelser vi läser. Det gör att vi ofta reagerar på synen på svarta,
kvinnor och barn i äldre litteratur för det synsätt som fanns på den tiden
skiljer sig från dem vi har idag. Det gör också att om vi vill få läsarna att tänka
till och inse att vårt synsätt är fel eller bristfälligt räcker det inte med
att visa situationer på hur vi agerar fel. Det är för nära och vi sitter fast i
våra förutfattade meningar. I fantasy och science fiction kan du driva
problematiken till sin spets.
Om du har sett den ursprungliga Star Trek serien (där de gör
det här väldigt ofta) så finns ett avsnitt där de kommer till en planet där de
två länderna ligger i krig. De kan inte komma överens för de är så olika, dvs i
ena landet har invånarna svart på höger sida och vitt på vänster sida medan det
i det andra landet är tvärtom. Vi reagerar på att det är en så futtig skillnad
och det kan vara början på en insikt om de futtiga skillnader vi bråkar om. Ett
annat exempel som kommer från en av mina böcker är att alla samhällen sätter
begränsningar på individerna. Det är inte accepterat att göra vad som helst. Vi
är så vana vid hindren så vi märker dem inte. En ”realistisk” roman som
behandlar de begränsningarna når ofta inte fram för hindren är så självklara
för oss. Vi ser dem inte ens. Om du däremot flyttar berättelsen till ett
flergenerationsrymdskepp där befolkningen varit isolerad under 350 år och där
ett samhälle vuxit fram med fler och andra hinder. Då kan du berätta historien
om kampen mot dessa hinder och dra en parallell till motsvarande kamp hos oss.
Fantasy och science fiction handlar i mångt och mycket om
att dra en analogi till vår verklighet för att få oss att tänka till. Det
innebär att du kan göra mycket mer än vad du kan göra i andra genrer. Så om du
inte redan testat så skriv en berättelse där du ändrar någon eller några
förutsättningar och se vad du kan åstadkomma.
Bra skrivet. Precis så är det och som jag brukar säga - varför läsa om min egen verklighet när man kan upptäcka en helt ny. Tycker du gör så bra paralleller för det precis som du säger. För att visa hur konstiga våra uppfattningar är angående vissa inbyggda mönster måste man dra paralleller till andra liknande som vi inte lever med.
SvaraRadera