Hej!
Jag har gjort intervjuer med olika personer som har något av intresse att berätta för oss som gillar att skriva. Nu är det dags att prata medd en helt vanlig författar wannabee, dvs mig själv... ;-)
Så Eva, hur kom det sig att du började skriva?
Egentligen har jag alltid skrivit. Min första bok består bara av en mängd ord för det var innan jag lärt mig skriva så jag skrev de ord jag lärt mig i den ordning jag tyckte det blev snyggt. Av förrståeliga skäl har jag aldrig skickat in den till ett förlag. Nästa försök var på lågstadiet då jag och några kompisar skrev en berättelse och ritade till om en flicka som rymde hemifrån. Den var inte många sidor, men vi var väldigt stolta över den. Därefter blev det en mängd "böcker" varav många hängdes upp på Bokträdet i skolan. Jag tror att många av oss som kriver har mängder av dessa tunna böcker liggande i kartonger hemma. Någon gång har jag tänkt läsa igenom dem igen. I vilket fall senare blev det spridda dikter och kortare berättelser och påbörjade romaner, men det blev inget som jag själv tyclte var helt färdigt. Det var först runt 2000 då jag inspirerad av en berättelse jag hittat på till sonens födelsedag skrev Anders och draken medan kursdeltagarna höll på med en övning. Den var den första berättelse jag faktiskt skickade in till ett förlag även om den aldrig blev accepterad. Efter det skrev jag Hästar på vift åt min dotter som ville ha böcker som hon kunde läsa själv och som handlade om det hon var intresserad av, dvs hästar. Efter det har jag fortsatt att skriva...
Det låter som om du har mycket gemensamt med många andra författar wannabees. Detaljerna skiljer sig, men det är ändå i stort samma resa. Hur många och vilka böcker har du slutfört så att det är enligt din mening i publiceringsbart skick?
Det är Anders och draken som är tänkt att vara en bilderbok. Hästar på vift är en bok för flickor i åldrarna 8 till 12 år som gillar hästar och är utgiven på ett litet förlag som heter HLT. Därefter kom En revia i tyget som är en spänningsroman som du kan köpa på vulkan.se. Därefter har vi Kedjor känns bara när du rör dig som är en science fiction berättelse för ungdomar. Den utspelar sig på ett flergenerationsskepp och handlar om kampen att få göra vad du själv vill och inte vad andra bestämmer åt dig. Den utspelar sig i ett slutet samhälle där inget oliktänkande tillåts, men där olika individer börjar kämpa för det som de tycker är rätt. Den senaste boken som jag slutfört heter Den slutliga lösningen och kan karakteriseras som antingen science fiction eller urban fantasy. Det är också en ungdomsbok som handlar om Lewis som fötts med magiska krafter i en tid då all magi straffas med döden. Den är för närvarande utskickad och jag väntar svar från förlag.
Det låter som om du skriver en helt del science fiction/fantasy. Hur kommer det sig?
Mycket av de frågeställningar jag vill utforska kan bli tydligare pm du placerar dem i ett annat samhälle än där vi lever. Som i Kedjor är det just att en liten grupp av människor tillbringat så lång tid på rymdskeppet som gjort att samhället blivit så stelt som det blivit. Hade den utspelats på jorden idag hade du inte kunnat undvika kontakter med omvärlden. Här finns inte den möjligheten och det gör därför konflikten allvarligare och risken större. Jag tror att genren delvis styrs av de teman som du vill utveckla och mina teman är lättare att utforska i en värld som kan ses som en analogi till vår.
Intressant. Det här med teman och om de har en koppling till genre är något som jag ska titta närmare på. V får avsluta för den här gången, men jag återkommer gärna för att fortsätta vid ett senare tillfälle.
Tack för intervjun!
Tack själv! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar