fredag, juli 06, 2007

Att veta det som personerna inte vet

Nu kommer det att dröja ett tag innan ordmätaren uppdateras igen för jag måste sätta mig ner och strukturera upp arbetet och det föredrar jag att göra för hand utan dator.

En intressant frågeställning som jag brottas med just nu är hur man beskriver en sak som jag och läsarna mycket väl vet vad det är, men som inte personen i boken vet. I det här fallet (men det finns andra) är det frågan om en dator som huvudpersonen inte vet ett jota om även om han stött på maskiner som styrs av en dator. Jag vet hur den fungerar och mina läsare vet vad det är. Frågan är om jag kan beskriva datorn med rätt begrepp eller om jag måste hitta beskrivande ord för allt, vilket blir lite avigt och klumpigt. Vad tycker ni? Ps. Boken är skriven i tredjeperson

2 kommentarer:

Linda G sa...

Hmm... Svårt!
Jag har en känsla av att man ska vara karaktären trogen i sådana här situationer. Vet inte han, så blir det lätt fel om det plötsligt studsar upp facktermer som bara en inbiten datorfantast skulle veta något om. Men samtidigt är det en svår balans att hålla sig på rätt sida av "inte bli tradig"-strecket. Du behöver antagligen inte ge alltför långrandiga beskrivningar av vad det är han ser. Tänk hur du skulle göra själv när du stöter på något du aldrig sett förut. Du ger kanske en del av beståndsdelarna vissa påhittade namn, kanske efter vad du gissar att de har för funktion, men i övrigt skulle jag nog påstå att du inte beskriver ens för dig själv vad det är du ser. Ge det en lite saklig prägel. Om det inte är viktigt för läsaren att veta *exakt* vad det är för knapp han trycker på (eller vad han nu gör med datorn) behöver du knappast ägna en halv sida åt att beskriva dem ;-)

Läser ju just nu Gabaldons Outlander, där huvudkaraktären Claire håller sig runt hästar hela dagarna. Allt hon vet om dem -- vilket hon också berättar för läsaren -- är att de har en nos och en svans, och att allt däremellan går henne helt förbi. Vad hon ser, är dock att de fäller sin päls och att de blir vackra och blanka och runda när vintern är över, och de får äta gräs. Och hon lägger märke till att de blir bångstyriga när de hanteras på fel sätt. Lite sakligt sådär, men utan större intresse bakom det. Några avancerade beskrivningar om hästens anatomi ger hon sålunda inte -- däremot sprider männen omkring gladeligen snygga facktermer omkring sig.

.... Fast det här kanske är svårt att applicera på en dator... Jag skulle tro att hästar och datorer är liiiiiiite olika, eller hur? *skrattar*.

Hoppas du grejar det, iaf. Och mycket intressant frågeställning!

Eva Holmquist sa...

Ja, det är en svår avvägning. Det gäller också att försöka undvika att lägga in termer oavsiktligt. Det är lätt hänt när man vet mer än personen ifråga...
Ska se om jag får tag på Outlander på biblioteket för att se hur det är gjort där.