Strukturering av kedjor

Nu med alla fiffiga lösningar krävs naturligtvis en viss omstrukturering. Jag inbillade mig att jag skulle kunna hålla alla trådar i huvudet, men nu inser jag att jag måste strukturera upp det så att rätt bitar upptäcks vid rätt tidpunkt. Därför blir det till att göra en storygrid för Kedjor också. Trots att jag jobbat med den och fått den färdig så har jag inte gjort det innan, men nu är det dags. Jag ska lista varje scen, från vems perspektiv, etc. så att jag kan stoppa in de nya scenerna på rätt ställe och flytta delar av scener till rätt ställe. Jag har aldrig ork att upprätthålla en storygrid under ett helt projekt, men däremot när jag känner att jag måste se över strukturen är det ett suveränt hjälpmedel!

Specialarbetet skickat

Nu är specialarbetet skickat till lektören. Vi får se vad hon säger. En stor del av texten är ju omskriven sedan de andra kursdeltagarna fick läsa plus att jag skrivit första scenen i kapitel 2. Gosh ton är också helt annan. Nu är det bara att vänta och se...
Och återgå till kedjor igen. Förhoppningsvis kan alla dessa vred och skyltar äntligen hittas av Pellas.

Kände mig en smula träffad av Johannas text om alltför många projekt. Det känns definitivt som jag har alltför många projekt igång samtidigt. Jag tror i alla fall att jag ska försöka få omskrivningen av kedjor klar innan jag går in på magikerboken igen.

Första samtalet

Första samtalet är rätt viktigt och det föll i den senaste omskrivningen av specialarbetet. Jag hade experimenterat med att ha en ton som skiljde sig väldigt mycket från flickans ton och det blev lite väl stor skillnad för det lät som delar ur två olika böcker. Jag har skrivit om pojkens delar helt och hållet och tycker att resultatet blev bra. Det var bara det med omskrivningen kan jag inte ha kvar det första samtal som jag hade tidigare så nu måste jag komma på ett nytt. För tillfället står de och stirrar på varandra, häpna över att finna en annan person ute i skogen mitt i natten, men där kan de ju inte stå i evighet. Känns också som om den delen bör vara med när jag skickar till lektören...

Ska ut och köra bil igen. Förhoppningsvis löser den här bilturen problemet lika lätt som förra bilturen läste kedjeproblemet...

Skyltar och vred

Nu ligger högen med skyltar och vred längst in i förrådet och bara väntar på att Pellas ska komma och upptäcka dem. Det får honom att fundera och när han sedan hittar skruvhålen där d suttit inser han att allt inte är som alla sagt...
Nu ska jag bara hitta femton minuter att sätta mig ner och följa honom in i förrådet.

Problemlösning

Det är märkligt med problemlösning...
Början av veckan var så full av aktiviteter så jag hann inte sätta mig ner och skriva något. Däremot hade jag Kedjor i huvudet emellanåt. Det var t.ex. ett problem med om en person skulle vara förvisad från början av berättelsen eller bli det under berättelsens gång. Jag var inte riktigt nöjd med någon av lösningarna eftersom de tog fokus från huvudpersonen (och det ställde till en hel del andra problem) även om de uppnådde huvudmålet att tydliggöra vad huvudpersonen riskerar att råka ut för. Jag hade stuvat de där problemen långt bak i hjärnan och tänkte att jag får ta det i slutet av veckan när jag har mer tid.

I torsdags satt jag i bilen under en timmes tid på morgonen och helt plötsligt dök lösningen upp fix och färdig. Det var inte någon av de lösningar som jag funderat på tidigare. Den löste problemet bättre. Ändå tippade den inte fokus i berättelsen. Sedan dök lösning efter lösning upp på småproblem som jag brottats med. Utan någon ansträngning alls.

I går var det bara att börja jobbamed texten och ändra om enligt de idéer jag fått. Hur smidigt som helst.

Problemlösning går tydligen bäst om man inte försöker lösa det... ;-)

Paus

Nu är specialarbetet inlämnat till de andri kursen så nu MÅSTE jag göra en paus med det oavsett om jag vill eller inte. Såna här påvingade pauser är svårt att hantera tycker jag. Idéer knackar på och man måste säga: "Vänta lite. Inte än. Snart får ni komma in."

Nu gäller det att ställa om till Kedjor känns bara när du rör dig igen. Målet för månaden är att redigera färdigt kapitel 1-8 utifrån de kommentarer jag fått i coachingen. Det är bara några viktiga beslut som måste tas först och ärligt talat velar jag fram och tillbaka. Å ena sidan blir det ur en aspekt bättre om jag gör på ett visst sätt. Å andra sidan faller andra saker och då måste jag tänka om där. Hmmm. Inte lätt...

Första kapitlet

Nu är i alla fall första versionen av första kapitlet klart i första utgåvan. Jag har två huvudpersoner och de får växla scenerna mellan sig. Det ska vara två olika röster och det känns som jag lyckats bra med det. Vi får se vad de andra i kursen säger. Sedan har jag för ena rösten valt att spränga in sånger i texten. Det blir också spännande att se om det fungerar som jag tänkt. Nu känns det i alla fall som jag kommit in i berättelsen och det börjar bli roligt att skriva. Det tar alltid ett antal sidor innan flytet kommer.

Flytt av galgbacke

Nu har jag bestämt mig för att flytta galgbacken. Det blir en helt annan känsla om de får mötas där, men då måste den ligga intill skogen istället för mitt i ett villaområde. Har inte hunnit skriva de senaste dagarna, men jag måste få till ett antal scener till idag. De första fem scenerna måste vara klara i en första läsbar version redan 15 april.

Fart, inlevelse, men inte tillräckligt av rummet

Nu är jag i gång med specialarbetet och första scenen är skriven i första utkastet. Jag är nöjd med farten i det och inlevelsen i huvudpersonen. Däremot behöver jag nog få med mer kring rummet, d.v.s. var det utspelar sig. Nu är det lite väl mycket som om det utspelar sig mot en vit vägg.
Det är ändå skönt att vara igång för då kan jag skriva in mig i berättelsen.