Hade skrivit en faktatext idag som en av mina kollegor fick för att läsa och kommentera. Den första frågan han ställde var vem som var målgruppen, vilket var förståeligt med tanke på att jag totalt glömt att tala om det. (Han fick svar med vändande post... ;-) )
Men frågan fick mig att fundera. När det gäller faktatexter är det lätt att tänka i form av målgrupper, men det är en smula mer komplicerat när det gäller skönlitteratur. Det är alltför lätt att stoppa in folk i begränsande fack. Jag har själv svårt för etiketter som ska tala om hur jag är, vad jag gör och vad jag gillar. Jag tycker aldrig att de stämmer.
När vi tänker oss läsare blir det också alltför lätt att vi tänker i schabloner. Kön, ålder och någon sorts allmän intresseinriktning. Det där kan bli så fel.
Ta den här berättelsen som jag påbörjade under NaNoWriMo. Ska vi sätta en genrebeteckning på den kan man rubricera den som science fiction, eftersom hon befinner sig på en annan planet och de har en annan form av teknologi än vad vi har. Samtidigt är det inte teknologin som är drivande i berättelsen och alla som gillar science fiction kommer inte att gilla den här berättelsen. Samtidigt om jag kallar den fantasy är det många som kommer att bli besvikna för det är knappast något medeltidsliknande miljö med magiska krafter. Det finns överhuvudtaget ingen magi i berättelsen. Så genre känns inte som något bra sätt att definiera en målgrupp.
Å andra sidan är inte ålder och kön heller någon bra definition. Jag gillar inte samma saker som mina jämnåriga. Och jag har svårt att tro att det skulle vara annorlunda för t.ex. tonåringar. De skiljer sig väl från varandra i fråga om smak lika mycket som alla andra människor. Med andra ord är de knappast en enhetlig grupp att skriva till.
Jag läste en författare som sa att han bara kunde skriva till en person. Inte en hel målgrupp. Han skrev till sin fru. Det är kanske så man ska tänka. Inte skriva till en hel grupp utan skriva till en specifik individ. Frågan är bara vem den individen skulle vara?
2 kommentarer:
Lustigt att jag just idag lade upp ett inlägg som berörde det där, om att skriva till en viss person eller skriva för flera.
Jag har alltså mest hållit mig till att skriva brev på sista tiden, just för att jag kände ett behov av att rikta mig till någon särskilt. Jag märkte helt enkelt att jag skrev bättre på det viset. Men jag skrev olika till olika personer. En idé är att du väljer ut en bestämd person som du skriver till (även om du kanske bara gör det i tanken ...) Sedan väljer du ut en annan person. Känn dig fram, se vilket "mål" som passar bäst för just den här berättelsen.
Kan låta lite tidsödande men jag tror att det kan vara väldigt roligt och givande. Nästa gång skriver du kanske till en annan mottagare. Eller gör som Astrid Lindgren, skriver "för barnet inom dig".
Vilken bra idé! :-)
Har lagt upp den som eget inlägg med hänvisning till din blogg.
Hoppas du inte har något emot det.
Skicka en kommentar