Är för närvarande djupt inne i redigeringen av Kedjor känns bara när du rör dig. Mycket arbete går åt för att justera ord. Det här är delvis svårt när jag hittat just precis det ord som uttrycker på pricken vad jag menar, men ordet inte är vanligt idag. Då känns det i kroppen att skära bort det och välja ett annat sätt att uttrycka vad jag menar. Det här är en avvägning mellan att behålla det språk som jag vill ha i berättelsen och att använda ett tillräckligt lätt språk.
Berättelsen utspelar sig på ett rymdskepp, men samhället har stagnerat (ett ord som inte finns i boken... ;-) ). Samhället är därför ålderdomligt till sin uppbyggnad och det påverkar hur personerna pratar. Det ska därför inte låta som om de var ungdomar från 2011. Samtidigt är det en bok som ska läsas av ungdomar idag. Med andra ord krävs arbete för att få den som jag vill ha den.
Dessutom har vi utveckling av ord som inte finns hos oss. Till exempel får personerna i boken inte gåshud för det finns inga gäss på skeppet så istället får de hönshud som ser likadant ut och som de naturligt stöter på i sin vardag. Det gäller att välja de ord som är natulrigt för karaktären som säger dem samtidigt som de ska vara förståeliga för läsaren.
Hur gör du med de ord du använder i dina berättelser? Hur väljer du mellan ord som är naturligt för karaktären att använda och ord som är natulrigt för läsaren att använda?
4 kommentarer:
Min spontana tanke: Måste ord vara enkla bara för att boken riktar sig till ungdomar?
Jag har inget bra svar själv där, jag är nog inte så representativ eftersom jag tillhörde bokslukarnas släkte och mumsade i mig Dumas, Verne, Stevenson m fl gamla klassiker i tolvårsåldern och förälskade mig i "Anna Karenina" när jag var fjorton. Visst var det svåra - och ålderdomliga - ord i de böckerna. Men jag lärde mig ju genom att läsa dem.
Jag var (och är) också en bokläsare och det är antagligen därför det lätt smyger sig in ord som inte är vanliga längre. Allt behöver nog inte vara enkelt, men det ska nog inte heller låta alltför ålderdomligt. En svår avvägning ibland tycker jag...
Jag brukar inte tänka medvetet på om ordet är tillräckligt lätt eller svårt för "den potentiella läsaren" att förstå, ofta handlar det nog mer om (för min del) att man behöver skapa ett ord som inte finns tidigare, som du gör med "hönshud", där jag tycker det blir svårt att komma fram till ett ord som på en och samma gång är tillräckligt komplext för att vara trovärdigt, samtidigt som det är enkelt nog för att man genast ska förstå vad det innebär, utan förklaringar som segar ner texten.
Det var kanske lite andra tankar än du efterlyste... :)
/Alexandra
Dte var precis den typ av tankar jag ville ha... :-)
Det är intressant att fundera på språket. Framförallt i redigeringsstadiet som jag är nu med Kedjor.
Tack för din kommentar!
Skicka en kommentar