Vad är kvalitet eller surt sa räven om rönnbären...

Lyssnade just på en podcast som pratade om hur du kan hantera de tillfällen när det känns som du aldrig kommer att lyckas. Ett intressant ämne som jag nog återkommer till, men det som triggade det här inlägget var starten på diskussionen. Det visade sig nämligen att en av dem som pratade hade sett enormt mycket reklam för Twilight och tyckte det var knäckande att någon som inte ens skrev bra kunde lyckas. Han hade INTE läst böckerna. Faktum är att det har jag och de är inte dåligt skrivna. De är faktiskt riktigt bra.

Den här diskussionen fick mig att fundera på vad som egentligen är hög kvalitet när det gäller böcker för vi har alla olika smak. Varje bok riktar sig till en viss målgrupp och skrivs i ett visst sammanhang. Det är det som gör att vissa klassiker upplevs som rätt tråkiga idag. De kommenterar företeelser i samtiden som kanske inte alls finns idag och då blir resultatet milt sagt blekt. Det är också så att sättet att skriva har ändrat sig. Förr var det vanligt med den allvetande berättaren och de hade mycket förklaringar. Riktlinjen var snarare Tell, don´t show medan det idag är Show, don´t tell. Det finns naturligtvis ändå klassiker som trots dessa hinder lyckas nå fram och tala till oss idag.

Det är också så att vi har olika smak när det gäller genrer. Vissa hatar böcker där något inte är helt realistiskt medan jag gillar den typen av böcker. Jag läser en bok som en analogi över det som finns i världen och inte som något definitivt. Det gör att alla gillar inte böcker om t.ex. vampyrer.

Olika böcker talar också till oss baserat på vilken plats vi befinner oss i i livet. Det gör att trots att jag under en viss period slukade Guy de Maupassant, en annan slukade John Steinbeck och vid en tredje slukade Richard Bach knappt läser dessa författare idag. Istället är det andra jag gillar som talar mer till mig nu.

Så kvalitet är enligt min uppfattning subjektivt även om det finns vissa saker du kan peka på om du vill argumentera för din egna uppfattning. Ändå hör jag och läser ofta uttalanden om att någon författare är dålig och inte borde bli utgiven. T.ex. skrivs det mycket om att Camilla Läckberg skriver dåligt. Det gör hon inte. Hennes första bok är av naturliga skäl sämre skriven än efterföljande. Du kan se en förbättring, vilket jag tycker är en fördel att du kan se en författare fortsätta utvecklas. Hon skriver i en specifik genre och om du inte gillar den så gillar du inte hennes böcker. Låt bli att läs dem då. Sanningen är ju den att ingen som säljer i större mängder är dålig för då skulle ingen köpa deras böcker. Det finns andra författare inom samma genre som jag upplever som dåliga p.g.a. att jag inte gillar huvudpersonen och inte tycker att intrigerna är trovärdiga. Därför läser jag dem inte längre, men det finns andra som gillar dem och för dem är då samma bok bra.

Frågan är om dessa negativa uttalanden om författare som säljer mycket snarare är ett tecken på Surt sa räven om rönnbären än ett tecken på att de håller låg kvalitet för det är häpnadsväckande ofta uttalandena fälls av aspirerande författare som ännu inte fått något utgivet. Så jag tycker nog att vi alla ska låta bli att klaga på författare som blivit utgivna och fokusera på att göra våra egna böcker så bra som möjligt.

Vad tcker ni?