Misslyckad reklamkampanj

På nyheterna idag berättade de om en kampanj i Vitryssland där det bland annat ingick nyhetsinslag om vitvaror producerade i Vitryssland. När de intervjuade nyhetschefen förklarade han att de gjorde det för att visa folk i Vitryssland att dessa vitvaror var lika bra, men billigare än utländska märken. Han fick då frågan om han inte trodde att folket i Vitryssland köpte det billigaste märket. Hans svar fick mig att hoppa till.
”Nej”, svarade han. ”Jag har själv en XXX (märke som inte är från Vitryssland) för jag tror att de håller bättre kvalitet.”

Så efter att på internationell radio förklarat att de genomför kampanjen för att visa folket i Vitryssland att produkterna håller lika hög kvalitet fast de är billigare går han vidare och talar om produkterna inte alls håller lika hög kvalitet utan egentligen är sämre.

Tror du att den kampanjen har någon som helst förutsättning att lyckas?

Vill du bli komiker? – Skaffa djur

Om du har tänkt bli komiker är det första du borde göra att skaffa djur för då har du fullt med stoff. Jag hörde Janne ”Loffe” Carlsson på radion när han pratade om sina höns och det var hejdlöst kul. Och det är bara att titta på vad de jag själv känner som har djur eller arbetar med djur råkar ut för. Ta t.ex. hovslagaren som raserade en hel lekstuga då han skulle sko en shetlandsponny, ponnyägaren som skulle rengöra badkaret som hästarna dricker ur och råkade samtidigt som han hade händerna i vattnet sätta ändan mot elstaketet, kattägaren som blev biten av kattmamman för att hon råkat kliva i rävpiss och var tvungen att få stelkrampsspruta, tuppägaren vars tupp tror att han är världens största och snyggaste tupp trots att han bara är en decimeter hög och därför slåss mot den andra tuppen som är en halvmeter hög eller tjurägaren som på nyårsafton fick rädda sin tjur när han benen hade gått genom isen och han satt fast.

Så vill du bli komiker, lyd mitt råd och skaffa något djur!

Hoppet återvänder

Idag skiner solen då återvänder hoppet. I alla fall för mig som alltid blir deppad av att inte se skymten av någon sol. Märker att jag är beroende av solljus. När jag var hemma med barnen blev jag aldrig vinterdeppig, men så fort jag var tillbaka på jobbet återkom den. Insåg då att när jag var hemma och ute hela dagarna fick jag mitt solljus. Annars när det är vinter går man när det är mörkt och kommer hem när det är mörkt.

Lunchpromenader är lösningen och det funkar nu när solen återvänt. SÅ idag ska jag lapa sol för fulla muggar. Nu är det inte långt till våren.

Vardagens bovar

Nu har ytterligare en ekonomisk bedrägerihärva börjat rullats upp. Den här gången är det Habo Finans vd som misstänks för att lurat till sig pengarna och som alltid är det de oskyldiga som kommer att drabbas värst. Spararna som gjort misstaget att lita på en bov och anställda som blir av med jobben.

Vi måste lita på varandra för att livet ska fungera, men det är inte alltid lätt då man drabbats av vardagens bovar. De verkar bli vanligare och vanligare, men förhoppningsvis är det bara att vi får reda på fler av fallen genom media.

Det som förvånar mig mest är att någon kan inbilla sig att man kan lura till sig pengar utan att upptäckas. Du kanske inte upptäcks med en gång, men till slut avslöjas alltid alla bedrägerier. Det verkar inte vardagens bovar fatta.

Klimatförändringar

För tio år sedan var jag inte övertygad om att jordens klimat förändrades p.g.a. människans påverkan. Trots allt har klimatet förändrats en hel del även när människan inte existerade och ett fåtal mätningar kan knappast avgöra om jordens medeltemperatur har ökat. När jag för första gången åkte till fjällen i mitten av sjuttitalet vet jag att de vuxna sa till mig hur kul det skulle bli för mig att få se ordentligt med snö för första gången. När jag senare gick på mellanstadiet åkte vi alltid skidor från skolan och på högstadiet blev vi varje lucia tvungna att gå till skolan (4 km bort) då bussen halkade i diket p.g.a. den myckna snön. Min slutsats var därför att temperaturen av sig själv gick i olika cykler.

Nu när jag själv upplever att temperaturen är högre varje vinter, stormar som inte förekom när jag var mindre kommer allt tätare då börjar jag sakta men säkert vara övertygad om att något hänt som drastiskt påverkar jordens klimat. TV-serien Planeten gav också en mer heltäckande bild av jorden och människans påverkan än vad jag haft tidigare.

Den stora frågan är nu: Vad kan vi göra åt det?

Elberoende

Jag måste erkänna att jag är missbrukare. Har inte tänkt på det förut, men det går inte ta miste. Det är inte bara jag heller utan i stort sett alla jag känner. Jag kliver nu fram och erkänner öppet att jag är elberoende!

Utan el får jag klara abstinensbesvär med ingen värme, ingen mat och inget vatten mår jag inte bra. Vi är sårbara i dagens samhälle. Kan du hålla värmen om elen pajar? Kan du fixa mat utan el? Har du vatten utan el?

Det kanske är dags att tänka till och minska elberoendet. Ska vi bilda AE (Anonyma Elberoende)?

Bortblåst

Idag blåser jag bort. Träden viker sig till marken. Grenar ligger utströdda längs vägarna. Väggarna knakar i blåsten. Trots den gräsliga blåsten tog jag mig ändå upp till klubbstugan för vi hade hand om kafeterian idag, men vem kunde tänkas vilja gå tipspromenad i skogen med denna blåst och ösregn?

Det visade sig vara ett antal. Närmare bestämt 41 stycken varav några var barn. Själv hade jag inte släpat ut mina barn i skogen med risk för att träffas av nedfallande grenar om jag inte varit tvungen, men tipspromenad kanske hör till livets nödtörft. Vad vet jag?

Frågan är hur det gick med grannens orienteringstävling. Enligt en av mina besökare varnade de var 20’e minut folk från att gå utomhus. Undrar hur många som ignorerade den varningen och orienterade i skogen istället? Det måste vara värre än tipspromenad i alla fall.

Vi hade bra inomhus ända tills strömmen gick. Sedan gick det inte att koka kaffe, gå på toaletten eller få tag på vatten. När kaffet var slut i termosarna fick vi därför vackert stänga. Då hade tipspromenaden också fått stänga. Resten av dagen tänker jag hålla mig inomhus!

Trafikminne

Åkte hem igår i snöslask och mörker från Göteborg. Det var becksvart och mötande bilar bländade hela tiden. Jag tycker definitivt inte om att köra i sådant väder!

Fast jag har varit med om värre. Som den gången jag körde från Lund. Det började snöa när jag åkte från Lund. Med 1 cm slask på motorvägen och dimma var det inga skåningar som vågade köra så jag var tvungen att krypa fram. När trafiken äntligen lättade att snöandet tilltagit. Det vräkte ner lovikavantar och snart var vägbanan täckt av två decimeter snö, vindrutan snöade igen hela tiden och alla bilar var pytts väck. Jag vågade inte stanna för då kunde jag inte komma iväg igen utan det blev att krypa fram. Vägbanan fick jag gissa var den var medan jag försökte undertrycka bilder av mig sittande fast på E4:an mitt ute i ingenstans med tunna kläder och ingen hjälp i närheten. Brrr, den resan gör jag inte gärna om!

Läste idag en artikel om elefanter som var jätteintressant. Staffan Ulfstrand hade sagt: ”Det krävs en by för att uppfostra en elefant”. Det beror på att elefanter lär sig genom att iaktta andra elefanter. De har kunnat visa att flockar som av någon anledning blivit av med alla äldre djur får svårt att klara sig och även utvecklar nya ofta aggressiva beteenden som äventyrar hela flockens framtid.

Om det stämmer för elefanter borde det stämma även för människor. Idag då vi i hög grad separerar äldre personer från yngre förlorar vi deras erfarenhet. Får vi lika svårt att klara oss som elefantflockarna som förlorade de erfarna i flocken?